Sverige

Under augusti har kronan vid flera tillfällen varit på väg mot bottenotering mot euron.

Under måndagsmorgonen låg priset tillfälligt på 11:96 kronor för en euro, rapporterar DI, vilket är bottenrekord.

– Svensk ekonomi går sämre än många andra jämförbara ekonomier, även om oron är överdriven. Vi är inte på något sätt i en sits som går att jämföra med 90-talskrisen men det finns helt klart en viss oro, särskilt om räntor globalt fortsätter att stiga, säger Claes Måhlen, chefsstrateg hos Handelsbanken.

Centralbankerna måste höja klart

Han pekar på oron för svensk ekonomi och fastighetssektorn som generellt är känslig för stigande räntor. För att vända på utvecklingen kommer det krävas att Riksbanken och andra centralbanker runt om i världen höjer klart sina reporäntor.

– Det borde ske under hösten. Det kommer vara fortsatt svajigt för kronan under en tid men med en viss förstärkning, säger Måhlén.

– Om oron för svensk ekonomi och svensk fastighetssektor visar sig vara obefogad kan kronan stärkas.

fjärrinlägg från: https://lemmy.ml/post/3699616

Han sparar 18-25k representerar enligt artikeln 60-65% av hans inkomst, som han får genom att ha två jobb - personlig assistent och säljare. Han sparar in ännu mer genom att bo i föräldrarnas sommarhus och hyr ut sin lägenhet.

Spännande strategi. Spontant skulle jag tro att det kanske skulle vara mer produktivt att utbilda sig, för att få in mer pengar och därmed kunna spara mer effektivt, samt kanske behöva lägga färre timmar på jobb.

– Det vi kollar på nu är att löpa hela linan ut för att nå källan. Vi försöker få svar på vem som tillverkat vapnet och vem som sedan fört in det i Sverige, säger Johan Gustafsson, kriminalinspektör på Nationellt skjutvapencenter.

Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten har på förra regeringens uppdrag arbetat fram nya metoder för utökat samarbete och fokus på källorna för vapentillgången.

Är ni inte sena med detta?

– Inom polisen och Tullverket är det nytt att man jobbar utifrån ett förmågetänk istället för att utgå från en fast organisation. Jag tycker inte att vi är sena utan snarare föregångare, säger Johan Gustafsson.

Mer effektivt arbete

Det tätare samarbetet har utvecklats under det gångna året och polisen ser flera pågående ärenden som en direkt effekt av samarbetet mellan myndigheter både i Sverige och internationellt, även om det behövs en större analys för att säkert säga att det är den nya metoden som gett de positiva resultaten.

– Känslan är att beslagen kommer bli ännu högre under 2023. Det beror på till viss del att vi nu samarbetar mellan myndigheter och att vi blivit mer effektiva, säger Johan Gustafsson.

Flera ärenden igång

Antalet beslag nådde rekord under 2022. Tillsammans stoppade polisen och tullen 1874 vapen och vapendelar. Antalet personer som häktades för grovt vapenbrott har också ökat från 323 häktade under 2021 till 384 under 2022.

– Vi har flera ärenden med internationell koppling som ännu inte avslutats, säger Johan Gustafsson.

Det vanligaste är att vapen smugglas in från andra länder och källorna finns oftast utanför Sveriges gränser. Därför krävs det även bättre samarbete med andra länders myndigheter för att slå ut vapentillgången menar polisen.

– Vi lägger ut information och ställer frågor till andra länder för att kunna hitta kryphål.

Salwan Momika skickade in de tolv nya ansökningarna under måndagen, men ingen av dem har än så länge godkänts. Stockholmspolisen har sagt till Ekot att man så långt som möjligt ska ge tillstånd för allmänna sammankomster.

Risken för terrordåd i Sverige bedöms som högre än på länge, vilket fått Säkerhetspolisen att höja den så kallade terrorhotnivån till en fyra på en femgradig skala. För berörda myndigheter innebär det ett utökat säkerhetsarbete, men flera vittnar om att en stor del av jobbet redan är gjort.

– Det har gjorts ett gediget arbete kopplat till de insatser som vi haft till exempel efter Drottninggatan. Det har vi naturligtvis tagit med oss och arbetat in i den verksamhet som vi har idag, säger Tobias Bergkvist.

Rent konkret har polisen bland annat fått fler förstärkningsvapen och bättre möjligheter till kamerabevakning.

Fysiska skydd i Stockholm

Att attacken på Drottninggatan utfördes med en lastbil som vapen har också lett till en rad skyddsåtgärder riktade specifikt mot fordonsattacker.

Efter terrordådet upprättade Stockholms stad tillsammans med polisen en lista på runt 30 platser som bedömdes som extra utsatta. Under åren som gått har nästintill alla förstärkts med olika typer av fordonshinder.

Enligt Trafikkontoret i Stockholm består det återstående arbetet av ”någon enstaka särskilt svår plats” där fordonshinder är svåra att placera ut utan att också blockera till exempel räddningsfordon.

”Långt ifrån klara"

Alla är dock inte nöjda med det nuvarande skyddet. Kristdemokraternas gruppledare i Stockholms stad, Nike Örbrink, vill se ännu fler trafikhinder runtom i staden.

– Vi är långt ifrån klara. Den offentliga miljön förändras hela tiden, säger hon.

Samtidigt ser man att bara en knapp tiondel av alla terrorattacker de senaste åren utförts med fordon. Är det rätt väg att gå?

– Det är en del i det, säger Nike Örbrink (KD).

Hälften så många dör i trafiken nu jämfört med för drygt tio år sedan. Samtidigt blir andelen lastbilsolyckor fler och under 2023 var fordonstypen inblandad i 22 av 37 dödliga mötesolyckor.

– Det är jättesvårt att överleva en möteskollision med en lastbil och vi kommer inte hinna ändra om infrastrukturen i närtid, säger Maria Krafft på Trafikverket.

Säkrare vägar med lägre hastigheter och bättre skydd i bilarna ses som avgörande faktorer till att dubbelt så många överlever trafikolyckor i dag än för 12-13 år sedan.

Värre är utvecklingen när det gäller säkerheten rörande lastbilar, berättar Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket:

– Den har stått relativt still under den här perioden för det har inte funnits något tryck utifrån att vidareutveckla det, säger Maria Krafft.

Under de senaste två decennierna har transporterna genom Sverige ökat med ungefär 30 procent.

– Tung trafik kommer allt mer i blickfånget för att fler av alla kollisioner andelsmässigt har med tung trafik att göra.

Mål att halvera antalet dödsolyckor

Nu har Trafikverket satt upp ett mål om att antalet dödsolyckor 2030 ska halveras jämfört med 2020 – och de behöver sätta igång så fort de kan.

Bland annat testar myndigheten om en deformationszon framför förarhytten på en lastbil kan öka möjligheten att överleva en frontalkrock.

– Det finns nya regler i EU som möjliggör att lastbilar kan utformas på ett annat sätt och ha en längre front. Vår förhoppning är att det här är en möjlig väg framåt för att förbättra säkerheten.

Många skolor i landet vill sätta upp övervakningskameror inför terminsstarten. det visar statistik från Integritetsskyddsmyndigheten som Ekot tagit del av.

Skolfastigheter i Stockholm, SISAB, ska byta ut sitt gamla system med värmekameror i hopp om bättre övervakning på närmare 60 skolor. "Vi ser att det rör sig mer folk på vissa skolgårdar", säger Thomas Pella Bergsell, kommunikationschef.

Mörbylånga kommun har ansökt om kameraövervakning vid en skola för första gången. Ulrika Reje är rektor: "Jag vill ha kameror, jag tror att det avskräcker."

fjärrinlägg från: https://lemmy.helvetet.eu/post/163374

– Om attackerna på våra helgedomar fortsätter – då beklagar vi, säger Erdogan enligt statliga nyhetsbyrån Anatolia.

Han säger också att han ”inte vet hur lång tid den här frågan kommer att diskuteras i parlamentet” och att hur fort Turkiet kan godkänna Sveriges Natoansökan beror på hur väl Sverige lever upp till sina löften.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) och den turkiske presidenten skakade hand under Natos toppmöte i Vilnius i juli. Då sa Kristersson att Turkiet skulle ratificera den svenska ansökan ”så snart som möjligt”.

”Ett handslag är ett handslag”

Den svenska regeringen är övertygad om att både Turkiet och Ungern kommer att ratificera Sveriges ansökan efter att Turkiets parlament öppnar i oktober.

– Vi förhåller oss till detta och ett handslag är ett handslag, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Ekot.

Även Ulf Kristersson har uttryckt säkerhet kring att Turkiet håller vad de lovat.

– Jag är övertygad om att vårt handslag från Vilniusmötet gäller och det är också våra vänner i USA och i Nato, sa Kristersson i SVT:s Agenda i söndags.

Turkietkännaren: Utspelet borde oroa regeringen

Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tror att den svenska regeringen har anledning att känna oro och att handslaget i Vilnius inte var vad Jens Stoltenberg eller svenska regeringen hade hoppats på.

– Överenskommelsen man trodde att man slöt i Vilnius inte egentligen betyder så mycket utan att det nu är väldigt osäkert när, och kanske till och med om det turkiska parlamentet kommer att godkänna ratificeringen, säger han till TT.

Levin menar att Erdogans kommentar borde bekymra Kristersson.

– Erdogan säger med det här att han inte kan påverka sina allianspartner och andra individer i parlamentet.

Programserien Historien om Sverige består av tio delar och bygger på rekonstruktioner av historiska skeenden och personer. Över 300 experter har bidragit till innehållet och 100 av dem medverkar även i serien. Skådespelaren Simon J. Berger är seriens berättare. Ledmotivet till Historien om Sverige komponeras av Ludwig Göransson och Per-Gunnar Juliusson.

Seriestart: SVT Play Söndag 5 november kl. 02.00 och SVT1 kl. 21.00

fjärrinlägg från: https://lemmy.world/post/3334832

Sa hon inte att det var vi kunder som bestämmer priserna? 🤷

Förvarsmakten stoppade solcellerna på Olofs nya lada. De kunde skada militära intressen.
Men när han tog bort dem var det plåttaket som kunde hota Sveriges säkerhet. – Det är hål i huvudet. De får skärpa sig, säger Olof Thomsson.

Brandkåren visste att det var för sent redan när de åkte ned för backen mot den lilla byn Sande på Gotland. Ladan var övertänd och lågorna slog upp genom taket.
– De sa att det inte var någon idé att försöka rädda den. De fokuserade på husen istället, säger Susanne Wellin-Berger och pekar på gotlandsgården där hon och mannen Olof Thomsson bott sedan början av 90-talet.
De visar runt där den nedbrända ladan låg för ett och ett halv år sedan. Kvar ligger rester från solcellerna som satt på taket. Ser man efter noga syns spåren efter kretskorten i glaset.
Det är nämligen det den här historien handlar om. Solceller. Och byråkrati.

Vill bygga ny lada
För att sätta upp solceller krävs inget bygglov och de svarta panelerna syns på flera tak i byn. Men när paret skickar in en bygglovsansökan för att bygga en ny lada där den nedbrända stått till Region Gotland finns de ändå med på ritningarna. Svaret på ansökan kom efter några månader. Det blev ett nej. Försvarsmakten satte stopp.
Det kan låta underligt att militären lägger sig i ett bygglov för en lada. Men Sande ligger på Gotlands östkust.
– Det är ett ”yttre påverkansområde”. Så därför är försvarsmakten remissinstans för alla bygglov, säger Olof.

Nej utan förklaring
Men varför de fick nej ville försvarsmakten inte förklara. – Det kunde inte säga så mycket. De vill ju inte avslöja vad de har för utrustning. Det förstår vi såklart, säger Olof.
Problemet är att de inte ens vill säga vad makarna ska göra annorlunda. För solceller som sådana verkar inte vara ett problem, upptäcker P4 Gotland.
– Men vad fan, försvaret har ju själva en av de största solcellsanläggningarna på ön?, säger Olof Thomsson.
Med deras solceller har anpassats. Det är lätt gjort, men sådana krav kan försvaret inte ställa på privatpersoner.
– Det vore så klart ett alternativ. Men det finns inte i plan- och bygglagen. Antingen får man lov att bygga eller så får man inte lov, säger Anders Broberg på Försvarsstaben. Med andra ord finns det en väg framåt. Men de kraven kan försvaret inte ställa. De kan bara säga ja eller nej när någon vill bygga solceller. Så då blir det nej. Bäst att ta det säkra före det osäkra.

Enkel lösning
Men egentligen är lösningen ganska enkel. Det krävs inte bygglov för solceller från första början. Så Olof och Susanne skickar in en ny ansökan med ett vanligt plåttak. Solceller kan de ju alltid sätta på i efterhand.
– Alla här omkring har ju solceller. Vårt misstag var att vi bad om lov, säger Susanne. De förväntar sig frid och fröjd. Sen kom nytt svar från försvarsmakten.
– Nu var det plåttaket. Det kunde ge reflektioner som stör, säger Olof.
Men om jag ser runt här i byn verkar alla era grannar ha plåttak?
– Ja, så vad skulle det göra för skillnad? Men okej, det kanske är något speciellt med vår lada. Men då måste de säga vad vi får ha istället.
Från försvaret kommer ett bekant svar.
– Nej, det kunde de inte säga. Det kunde påverka den fria marknaden. Ni får komma in med en ny ansökan så prövar vi den. Det är hål i huvudet. De får skärpa sig. Hur svårt ska det vara att säga vilket material jag får använda?

Försvaret: ”Trubbigt"
– Regelverket är lite trubbigt i dagsläget, säger Ander Broberg på Försvarsstaben. Enligt honom finns den information som man behöver på försvarets hemsida. Just i det här fallet är problemet att man inte får bygga med reflekterande material - som plåt och solceller.
Så egentligen borde paret ha hittat det här på er hemsida och anpassat sig efter det?
– Ja, i en ideal värld. Men det är naturligtvis inte så lätt. Det ska vara bygglovshandläggarna på de lokala kontoren som ska ha den djupa kunskapen.
Ärligt talat, hade det inte bara varit lättare att skriva i svaret att det inte får vara några reflekterande ytor? Istället för att bara säga nej?
– Jo det... Ja, det kanske finns anledning att se över vad vi skriver i standardsvaren, ja.

Hoppas bli klara nästa år
Olof och Susanne ser ut över den gråa fyrkant som blivit kvar efter ladan. Egentligen måste bygget vara igång inom två år om försäkringen ska gälla. Det är i april på nästa år.
– Det är jag inte så orolig för. Försäkringsbolaget är schyssta. De ser att vi lämnade in bygglovet i januari och att det inte är vi som fördröjt det, säger Olof.
Så förhoppningsvis står ladan där nästa år. Om den inte bedöms vara en potential fara för rikets säkerhet en tredje gång.

**Storbritannien ändrar sina reserekommendationer och uppmanar resenärer att se upp för terrordåd i Sverige. ”Terrorister kommer sannolikt att försöka genomföra attentat i Sverige. Var alert i offentliga miljöer” skriver det brittiska utrikesdepartementet. **

Sveriges nationella säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm kommenterar på regeringens webbplats de nya resråden. Enligt honom är beskedet från Storbrittanien ett resultat av det försämrade säkerhetsläget.

”Under de senaste månaderna har, i kölvattnet av bland annat koranbränningar i Sverige, ett antal händelser inträffat som sammantaget indikerar att hotet mot svenska intressen utomlands har ökat.” skriver Landerholm.

Flera länder varnar
”Attacker kan ske godtyckligt och på platser där utlänningar befinner sig. Svenska myndigheter har framgångsrikt stoppat ett antal planerade attentat” står det i rekommendationerna från det brittiska utrikesdepartementet.

Men Storbritannien är inte det enda land som varnar för situationen i Sverige. USA, Kanada och Nya Zeeland lyfter också hoten för terrorattentat i sina reseråd.

Indikationer på planerat dåd
Enligt Henrik Landerholm har händelser som stormningen av Sveriges ambassad i Bagdad och attentatet mot Sveriges honorärkonsulat i Izmir har bidragit till en ökad hotbild mot Sverige och svenskan.

”I ljuset av utvecklingen bör svenskar och verksamheter i utlandet som förknippas med Sverige iaktta ökad vaksamhet och försiktighet.” skriver han.

Ambassadpersonal vädjar om hjälp
Det spända säkerhetsläget märks också bland de 1 400 som ingår Sveriges diplomatkår runt om i världen. Enligt fackliga representanter vill flera av dem förbjuda koranbränningar, av hänsyn till deras säkerhet.

Om några år kanske inte Jenny kan cykla längre. Därför cyklar hon nu mil efter mil med 40 stopp för att berätta om neurosjukdomar.

Jenny Ljungberg inledde sin 300 mil långa resa i Kiruna. Därifrån tar hon sig till Skåne via västkusten innan hon vänder upp igen – mot slutstationen Stockholm.

Under resan kommer 54-åringen göra 40 stopp där hon träffar människor och Neuroförbundets lokala föreningar.

– Jag kan inte vänta med att cykla genom Sverige tills jag är pensionär för då kan det vara försent, säger Ljungberg.

All god svamp är inte giftig och om man tvättar svamparna försvinner smaken – vad är egentligen sant och vad är en myt?

Det råder svampfeber i hela Sverige och intresset har skjutit i höjden de senaste åren.

Men samtidigt lever en hel del myter kvar, så vad är sant och vad är falskt.

Gavleån fortsätter känna konsekvenserna av Hans – nu har SMHI utfärdat röd varning för området i flera dagar framöver. SMHI beskriver det som flöden som uppstår i genomsnitt vart 50:e år.

Senaste tidens regn har orsakat extremt höga flöden i Gavleån, skriver SMHI, som nu utfärdar en röd varning för området. Den röda varningen innebär mycket allvarliga konsekvenser för samhället.

I området kring Gavleån är det risk för extremt höga strömhastigheter, och vattenflöden som bara uppstår vart 50:e år eller mer sällan. Varningen förväntas i nuläget gälla fram tills måndag den 14 augusti.

Hans är inte över än

SVT:s meterolog Tora Tomasdottir säger att ett nytt regnområde kommer dra över länet under natten till söndag. Konsekvenserna förväntas bli allvarliga.

– Att en varning från SMHI går upp i röd nivå är mycket ovanligt, säger Tora Tomasdottir.

Många kommuner berörda

Sofia Rohlin, kommunikationschef på Länsstyrelsen i Gävleborg, säger att det pågår en samverkan mellan berörda kommuner och SMHI.

– Vi fortsätter följa utvecklingen och stora delar av vårat län är berört just nu. Vi försöker skapa en lägesbild över hela länet, säger hon.

Länstyrelsen i Gävleborg uppmanar invånare i området att inte ta onödiga risker, och att det finns risk för underminering, ras och skred. Förutsättningarna kan ändras snabbt, så det är viktigt att följa utvecklingen via SMHI eller Sveriges Radio P4. Det är också viktigt att hålla kontakt med sina grannar, då de kan behöva hjälp, konstaterar Länsstyreslen.

Ovädret Hans plöjde ned flera mil skog mellan Norsjö och Malå. Träd ligger nedfallna och vissa är på väg att falla. Människor uppmanas hålla sig borta från skogarna. Samtidigt är det är högsäsong för bär- och svampplockning.
– Ser man sneda träd och omkullblåsta träd ska man inte gå ut. Det är livsfarligt, säger Tord Karlsson.

Enligt Norra skog som dokumenterat skadorna med drönare handlar det om ett område på omkring 5 kilometer brett och 4-5 mil långt, som blåst omkull.

– Det är ett cirka 20 tusen hektar stort område totalt. Det är en begränsad yta som har skadats, men den ytan är väldigt skadad. Det är inte som en vanlig storm, säger Magnus Furmark, skogvaktare, Norra skog.

Det har även rasat träd i Norsjö och Malås samhälle, i elljuspår och på privatpersoners gårdar. Människor avråds starkt från att bege sig in i skogen. Har man inte kunskap och rätt utrustning ska man inte heller röja själv.

I andra europeiska städer satsas det på cykel och kollektivtrafik, men i Sverige är det fortsatt bilismen som står i fokus. Nu måste politiken börja stötta invånarnas klimatomställning.

Människor kommer alltid att resa, något annat vore naivt att påstå, men vi kan inte resa som vi gör i dag. Bilen måste knuffas ner från sin piedestal och onödiga bilresor – en fjärdedel av alla bilresor är 1–3 kilometer långa – måste ersättas med gång, cykel och kollektivtrafik.

Om bara en tredjedel av de kortaste bilresorna ersätts med cykel minskar koldioxidutsläppen med över 100 000 ton per år. Hör på det här: det finns cirka 20 miljoner parkeringsplatser i Sverige – en yta som motsvarar hela Göteborg. För varje svensk invånare finns 50 kvadratmeter parkeringsyta. Den genomsnittliga boarean per person är 42.

Upplysning: jag är inte körkortslös och jag förstår att bilen är oumbärlig för många, som på den landsbygd där jag växte upp. I dag kan jag oftast åka kollektivt eller cykla i stället för att köra bil. Alla har inte möjlighet att göra samma val.

Det är här politiken kommer in: den behöver se till att det lätt att göra rätt. I dag är det pinsamt ofta snarare tvärtom – de hållbara alternativen är i regel krångligare eller dyrare (eller både och). Det är ingen nyhet att utbyggd bilväg ger fler bilister och att utbyggd cykelinfrastruktur ger fler cyklister. Och det är tydligt vad regeringen har valt.

Att ställa om från bilberoende till transporteffektivitet handlar inte bara om förbud och individuella val, vilket verkar vara en vanlig missuppfattning. Folk blir upprörda av tanken på att de själva kommer få ansvara för och bekosta omställningen, och ser framför sig att parkeringsplatserna blir dyrare eller pendlingstiden längre och så var det med det.

Det handlar snarare om att investera i alternativ till bilen. Förändringen sker när vi satsar på bättre cykelinfrastruktur, bygger ut kollektivtrafiken, ser till att tågen rullar och gör det tryggt för barnen att gå eller cykla till skolan. Och då måste bilarna maka på sig.

I andra länder har polletten trillat ner. I Paris försvinner 60 000 parkeringsplatser för att ge plats åt cyklister och fotgängare. Ljubljana och Gent har sedan länge bilfria stadskärnor. Tyskland lanserade nyligen en nationell kollektivtrafikbiljett, som visat sig öka tågresandet och minska bilresandet.

Men i Sverige satsar vi på … bilismen. Reduktionsplikten och drivmedelsskatten har sänkts, båda för att skydda bensinpriset – trots att priserna i kollektivtrafiken ökat dubbelt så mycket som priset för bensin under 2000-talet.

I höstas skrotade Tidöpartierna det tilltänkta nya reseavdraget, som skulle innebära ett lyft för kollektivtrafikresenärer. I stället behöll man det gamla avdraget, som främst nyttjas av högavlönade bilister i storstadsregioner och årligen ger upphov till fusk för 2,4 miljarder kronor.

Potentialen för transporteffektiva städer är stor. I både Stockholm, Göteborg och Malmö kan hälften av invånarna cykla till jobbet på mindre än 30 minuter. Elcyklar har särskilt stor potential att ersätta bilen. En majoritet vill se färre bilar i svenska städer.

Fråga dig själv: vilken plats i din favoritstad tycker du mest om? Det är knappast en flerfilig motorled mitt i stan eller en parkering som stjäl utsikten över vattnet (båda göteborgska paradgrenar). Tankarna går snarare till grönskande parker, charmiga gågator och uteserveringstäta torg.

Kollektivtrafik och cykel kommer inte alltid kunna överträffa bilen, men vi har ju inte ens försökt. Och ska vi lyckas behöver vi förstå vad bilen faktiskt är: skydd från regn och snö, förvaring och frakt av prylar och, inte minst, frihet och flexibilitet.

Sedan är det bara att sätta i gång: erbjud mer flexibla kollektivtrafikbiljetter, se till att cyklar kan parkeras med skydd från både väder och tjuvar – allt sådant. Småsaker? Se till att genomföra dem då.

”Det är genant att samhällets investeringar inte stödjer medborgarnas omställning bättre”, säger idéhistorikern Sverker Sörlin i en intervju i DN. Det är möjligen den bästa beskrivningen av klimatpolitiken jag stött på.

Det är inte bara irriterande att vi inte gör det lätt att göra rätt. Vid det här laget – i the era of global boiling – är det, för att uttrycka sig milt, pinsamt.

Den nya varianten, EG.5 som även kallas Eris, har bekräftats i 51 länder, enligt en ny rapport från Världshälsoorganisationen WHO. Den visar också att det är en stadig ökning av fall som smittats av Eris. I Sverige har man hittills bekräftat ett 30-tal fall, uppger Folkhälsomyndigheten.

– I Sverige är ungefär 10 procent av de fall som hittats de senaste fyra veckorna av den nya varianten, det är mest personer som ligger på sjukhus eller bor i äldreboende som har provtagits, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och tillträdande statsepidemiolog på Follkhälsamyndigheten, i Morgonstudion.

Håller ett extra öga
Han säger dock att det finns en viss eftersläpning i rapporteringen av antalet fall.

EG.5 är vanligast i Kina och USA just nu men WHO utesluter inte att det kan bli den variant som dominerar globalt i höst och vinter.

– Det är därför WHO håller ett extra öga på Eris, men vi har ingen anledning att tro att det är en allvarligare variant än tidigare, säger Magnus Gisslén.

Eris är en ny undervariant av det gamla omikronviruset.

– Vi vet inte så jättemycket om det, men vi vet vilka mutationer den har. Att viruset muterar är en förutsättning för att det ska fortsätta kunna spridas. Det är ett naturligt förlopp.

Inga restriktioner
Magnus Gisslén menar att vi i regel har ett gott skydd även mot det nya coronaviruset. Är man inte vaccinerad, och inte har varit infekterad med coronaviruset, kan man däremot bli svårt sjuk.

– Samma gäller om man är i en riskgrupp och är ovaccinerad, säger han.

Folkhälsomyndigheten överväger i nuläget inte nya restriktioner eftersom viruset verkar ge en mild sjukdom hos de flesta.

Sverige är klart för semifinal i fotbolls-VM och Amanda Ilestedts saga verkar aldrig ta slut.
När Japan besegrades med 2-1 gjorde mittbacken mål igen – hennes första med fötterna och hennes fjärde totalt i VM.

Med kvarten kvar fick Japan straff men Riko Uekis skott gick via ribban och studsade ut och precis som i åttondelsfinalen mot USA hade Sverige centimetrarna på sin sida.

Med bara minuter kvar av ordinarie tid träffade Japan också stolpen efter en frispark och fotbollsgudarna var på Sveriges sida.

Japan hade gjort flest mål av alla lag i VM men det svenska försvaret med Amanda Ilestedt och Magdalena Eriksson i mittlåset lyckades hindra japanskorna från att komma alltför nära. Och när de gjorde det var målvakten Zecira Musovic där och avvärjde.

Lika bra som Eriksson/Ilestedt var bakåt – lika heta var de framåt. Vid det första målet blockades flera Eriksson-skott men bollen hamnade hos Amanda Ilestedt som kunde trycka in bollen.

Säker straff från Angeldahl
Vid 2-0 var stekheta Arsenal-nyförvärvet Ilestedt återigen framme och stångades, så pass mycket att Mina Tanaka nickade bollen på handen på egna spelaren Fuka Naganos. Efter VAR-granskning fick Sverige straff – en straff som Filippa Angeldahl enkelt la till vänster om Japans målvakt Ayaka Yamashita

I slutet av matchen reducerade Japan till 1-2 men kom aldrig närmare än så.

Sverige behöver enligt regeringen tio nya kärnkraftsreaktorer och Strålsäkerhetsmyndigheten ringar i en rapport in vilka lagändringar som krävs.

Bland annat föreslås att regeringen ska kunna gå emot ett kommunalt veto mot bygge av ny kärnkraft – på samma sätt som man i dag kan vid vindkraftsbyggen.

– Det är ett typiskt exempel på att vi inte har jämförbara spelregler. Är det så att det finns en ventil för vindkraften så bör det också finnas en ventil för kärnkraften – eller ingen ventil för något kraftslag alls, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till Göteborgs-Posten.

Priset på drivmedel rusar till följd av stigande oljepriser. Bensinpriset når sin högsta nivå för i år.

Dieselpriset ligger nu på 24,51 kronor per liter, vilket är den högsta nivån sedan den 25 januari då priset låg på 24,66 kronor per liter.

Kostnaden för 95-oktanig bensin uppgår på torsdagen till 21,04 kronor per liter. Priset har inte varit så högt sedan den 9 november 2022 (21,24 kronor per liter).

Uppgångarna följer efter oljepriserna, som har stigit kraftigt den senaste tiden efter att såväl Saudiarabien som Ryssland, världens två största oljeproducenter, annonserat utökade produktionsbegränsningar – på 300 000 fat per dag – fram till och med slutet av september.

Under dagen har ett fat Brent-olja lyft till 87:45 dollar, ett pris som senast uppnåddes i slutet av januari.

fjärrinlägg från: https://feddit.nu/post/351542

Konjunkturinstitutet räknar i en ny prognos med sänkt BNP i år och att tillväxten i Sverige väntas minska. KI ser framför sig en tyngre lågkonjunktur än väntat.

– Men det är inget oväder Hans som drar in utan det är några mörka moln med något regnstänk, säger Alexander Norén, SVT:s ekonomikommentator.

Konjunkturinstitutet räknar med ett BNP på minus 0,9 procent i år – en sänkning med 0,5 procentenheter jämfört med förra prognosen från i juni. Även för nästa år sänker KI prognosen för svensk ekonomi med 0,2 procentenheter till 1,2 procents tillväxt.

”I år går svensk ekonomi in i en lågkonjunktur som beräknas sträcka sig under nästa år”, skriver KI i ett pressmeddelande.

För cirka ett år sedan väntades det dock bli en klassisk lågkonjunktur vilket inte nu väntas bli fallet, även om KI är mer pessimistiska än tidigare, menar Alexander Norén.

KI tror också på en högre styrränta i år än tidigare, på 4 procent. En ökning med 0,3 procentenheter jämfört med förra prognosen.

Inflationen väntas ge vika

Samtidigt spår KI att inflationen landar på 8,7 procent i år, vilket är oförändrat jämfört med tidigare prognos. I mitten av nästa år väntas inflationen vara tillbaka på Riksbankens mål på två procent och nästa sommar väntas Riksbanken sänka räntan igen.

– De höjer dock ett varningens finger, den största osäkerhetsfaktorn i den här ekonomiska prognosen är inflationen och var den tar vägen, säger Norén.

KI räknar med att vintern inte kommer att likna förra vintern.

– Vädret ska inte bli en köldknäpp över hela Europa och energipriserna ska inte sticka iväg lika högt som de gjorde då. De räknar med att vi inte får transportproblem med varor som får ytterligare inflationsimpulser.

Osäkra prognoser

Alexander Norén menar att det är svårare än tidigare att lita på prognoserna, vilket beror på världsläget. Enligt honom menar många att den vanliga konjunkturcykeln är svår att använda i dagsläget.

– Det är så många konstiga saker som hänt vår ekonomi att det inte går att göra prognoser lika lätt som tidigare. Ta det med en nypa salt men det är det bästa vi har att hålla i handen.