Förvarsmakten stoppade solcellerna på Olofs nya lada. De kunde skada militära intressen.
Men när han tog bort dem var det plåttaket som kunde hota Sveriges säkerhet.
– Det är hål i huvudet. De får skärpa sig, säger Olof Thomsson.
Brandkåren visste att det var för sent redan när de åkte ned för backen mot den lilla byn Sande på Gotland. Ladan var övertänd och lågorna slog upp genom taket.
– De sa att det inte var någon idé att försöka rädda den. De fokuserade på husen istället, säger Susanne Wellin-Berger och pekar på gotlandsgården där hon och mannen Olof Thomsson bott sedan början av 90-talet.
De visar runt där den nedbrända ladan låg för ett och ett halv år sedan. Kvar ligger rester från solcellerna som satt på taket. Ser man efter noga syns spåren efter kretskorten i glaset.
Det är nämligen det den här historien handlar om. Solceller. Och byråkrati.
Vill bygga ny lada
För att sätta upp solceller krävs inget bygglov och de svarta panelerna syns på flera tak i byn. Men när paret skickar in en bygglovsansökan för att bygga en ny lada där den nedbrända stått till Region Gotland finns de ändå med på ritningarna.
Svaret på ansökan kom efter några månader. Det blev ett nej. Försvarsmakten satte stopp.
Det kan låta underligt att militären lägger sig i ett bygglov för en lada. Men Sande ligger på Gotlands östkust.
– Det är ett ”yttre påverkansområde”. Så därför är försvarsmakten remissinstans för alla bygglov, säger Olof.
Nej utan förklaring
Men varför de fick nej ville försvarsmakten inte förklara.
– Det kunde inte säga så mycket. De vill ju inte avslöja vad de har för utrustning. Det förstår vi såklart, säger Olof.
Problemet är att de inte ens vill säga vad makarna ska göra annorlunda. För solceller som sådana verkar inte vara ett problem, upptäcker P4 Gotland.
– Men vad fan, försvaret har ju själva en av de största solcellsanläggningarna på ön?, säger Olof Thomsson.
Med deras solceller har anpassats. Det är lätt gjort, men sådana krav kan försvaret inte ställa på privatpersoner.
– Det vore så klart ett alternativ. Men det finns inte i plan- och bygglagen. Antingen får man lov att bygga eller så får man inte lov, säger Anders Broberg på Försvarsstaben.
Med andra ord finns det en väg framåt. Men de kraven kan försvaret inte ställa. De kan bara säga ja eller nej när någon vill bygga solceller. Så då blir det nej. Bäst att ta det säkra före det osäkra.
Enkel lösning
Men egentligen är lösningen ganska enkel. Det krävs inte bygglov för solceller från första början. Så Olof och Susanne skickar in en ny ansökan med ett vanligt plåttak. Solceller kan de ju alltid sätta på i efterhand.
– Alla här omkring har ju solceller. Vårt misstag var att vi bad om lov, säger Susanne.
De förväntar sig frid och fröjd. Sen kom nytt svar från försvarsmakten.
– Nu var det plåttaket. Det kunde ge reflektioner som stör, säger Olof.
Men om jag ser runt här i byn verkar alla era grannar ha plåttak?
– Ja, så vad skulle det göra för skillnad? Men okej, det kanske är något speciellt med vår lada. Men då måste de säga vad vi får ha istället.
Från försvaret kommer ett bekant svar.
– Nej, det kunde de inte säga. Det kunde påverka den fria marknaden. Ni får komma in med en ny ansökan så prövar vi den. Det är hål i huvudet. De får skärpa sig. Hur svårt ska det vara att säga vilket material jag får använda?
Försvaret: ”Trubbigt"
– Regelverket är lite trubbigt i dagsläget, säger Ander Broberg på Försvarsstaben.
Enligt honom finns den information som man behöver på försvarets hemsida. Just i det här fallet är problemet att man inte får bygga med reflekterande material - som plåt och solceller.
Så egentligen borde paret ha hittat det här på er hemsida och anpassat sig efter det?
– Ja, i en ideal värld. Men det är naturligtvis inte så lätt. Det ska vara bygglovshandläggarna på de lokala kontoren som ska ha den djupa kunskapen.
Ärligt talat, hade det inte bara varit lättare att skriva i svaret att det inte får vara några reflekterande ytor? Istället för att bara säga nej?
– Jo det... Ja, det kanske finns anledning att se över vad vi skriver i standardsvaren, ja.
Hoppas bli klara nästa år
Olof och Susanne ser ut över den gråa fyrkant som blivit kvar efter ladan. Egentligen måste bygget vara igång inom två år om försäkringen ska gälla. Det är i april på nästa år.
– Det är jag inte så orolig för. Försäkringsbolaget är schyssta. De ser att vi lämnade in bygglovet i januari och att det inte är vi som fördröjt det, säger Olof.
Så förhoppningsvis står ladan där nästa år. Om den inte bedöms vara en potential fara för rikets säkerhet en tredje gång.