Risken för terrordåd i Sverige bedöms som högre än på länge, vilket fått Säkerhetspolisen att höja den så kallade terrorhotnivån till en fyra på en femgradig skala. För berörda myndigheter innebär det ett utökat säkerhetsarbete, men flera vittnar om att en stor del av jobbet redan är gjort.
– Det har gjorts ett gediget arbete kopplat till de insatser som vi haft till exempel efter Drottninggatan. Det har vi naturligtvis tagit med oss och arbetat in i den verksamhet som vi har idag, säger Tobias Bergkvist.
Rent konkret har polisen bland annat fått fler förstärkningsvapen och bättre möjligheter till kamerabevakning.
Fysiska skydd i Stockholm
Att attacken på Drottninggatan utfördes med en lastbil som vapen har också lett till en rad skyddsåtgärder riktade specifikt mot fordonsattacker.
Efter terrordådet upprättade Stockholms stad tillsammans med polisen en lista på runt 30 platser som bedömdes som extra utsatta. Under åren som gått har nästintill alla förstärkts med olika typer av fordonshinder.
Enligt Trafikkontoret i Stockholm består det återstående arbetet av ”någon enstaka särskilt svår plats” där fordonshinder är svåra att placera ut utan att också blockera till exempel räddningsfordon.
”Långt ifrån klara"
Alla är dock inte nöjda med det nuvarande skyddet. Kristdemokraternas gruppledare i Stockholms stad, Nike Örbrink, vill se ännu fler trafikhinder runtom i staden.
– Vi är långt ifrån klara. Den offentliga miljön förändras hela tiden, säger hon.
Samtidigt ser man att bara en knapp tiondel av alla terrorattacker de senaste åren utförts med fordon. Är det rätt väg att gå?
– Det är en del i det, säger Nike Örbrink (KD).